Fnitter och flärd

Årets revybesök är passerat. Det har blivit tradition att vi åker och tittar på Älmhultsrevyn, eftersom Ingela och Andreas brukar vara med i ensemblen. I år var bara Andreas med (och det är minsann inte så bara…). Ingela hade valt att stå över det här året eftersom hon är med barn.

Bussresan ner gick mycket bra. Himla bekvämt och smidigt att åka buss måste jag säga. Jag hann att lyssna massor på min ljudbok Änglar och demoner.

Väl nere i Kärr blev det nästan sängen direkt. Vi fick sova i deras vardagsrum som de för tillfället håller på att renovera. Det var alldeles tomt och ödsligt därinne förutom våra sängar. De har målat taket och har golv och tapeter kvar. Rummet är 36 kvm stort, lika stort som min allra första lägenhet.

Nästa dag tittade vi på allt nytt sedan sist. De har bland annat gjort i ordning ett ”spritförråd” nere i matkällaren. Imponerande samling de hade tyckte jag, men så har de ju också gjort några vändor till Tyskland.

De har också köpt en ny barnvagn. Jösses vad smidiga de har blivit nu sedan mina barn var små. Den här var trehjulig och den var otroligt lätt att styra och köra. Vi testade igenom alla funktioner…

Andreas började att klottra med spritpenna på en vägg i vardagsrummet, och vi andra var ju inte sena att hänga på. Till slut var hela väggen nerkletad med roliga gubbar och meddelanden. Man kanske skulle ha en klottervägg här hemma nånstans? Här är en liten teckning som Sofie ritade…

Dags för lite revy-bilder nu då! Årets revy var väldigt rolig….igen! Föreställningen är på två timmar och det går så himla fort varje gång. Som vanligt hade vi fått platser på första raden, så vi såg väldigt bra och kunde också ta kort.

Andreas i ett nummer som Clary från Virestad med klar lokal anknytning. Tack och lov fick vi veta bakgrunden efteråt. Andreas är ju fin i klänning, eller hur?

Tore och Gulli i ett himla roligt nummer. Tore är en av de återkommande karaktärerna i revyn, Gulli var ny för i år, men hon återfinns i programmet hos Just 4 U.

Ålderdomshemmet anno 2050 var ett riktigt höjdarnummer. Här med Puffen och Sladden in action. Andreas i långt vitt hår och nitbandsdesignad käpp. Jag kan inte låta bli att tycka att han var lite lik Ozzy Osbourne i sitt kroppsspråk (nu får vi se hur många ilskna inlägg jag får i gästboken.)

Men det absoluta höjdarnumret var machomännen som tyckte det gjorde lite ont att pierca sig… Et suveränt sång- och dansnummer. Andreas i mitten.

På söndagen när vi vaknade var det 18 grader kallt ute. Brrr… Jag smög ut och fotade soluppgången och snön lite. Det kanske kommer fler kort framöver från det tillfället. Men här från baksidan av huset mot skogen.

Väl hemkomna till Linköping fick jag och Sofie börja släpa möbler igen. Mitt sovrum skulle ju tapetseras på måndagen.

Nu idag är tapetseringen färdig, men jag väntar nog till imorgon innan vi bär tillbaka möblerna igen, så det hinner torka till ordentligt. Det blev en snygg capuccinobrun nyans.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *